Trädgården i maj 2019 - en återblick

Trettonhelgen är en av de mest avkopplande och lugna helgerna hos oss. Efter jul och nyår är det skönt att ha några fridfulla dagar där var och en pysslar med sitt och jag får både tid och lust att titta tillbaka på trädgårdsåret som gått. Jag börjar med maj!

Ingen gång på året älskar jag tulpanerna så mycket som när det tittar upp ur majjorden. Efter många år med villaträdgård där det på grund av rådjuren knappas var lönt att sätta tulpanlökar är det så roligt att nu kunna plantera tulpaner i Bergslagsträdgården.

Jag har valt att sätta lökar av högresta darwinhybrider i rödrosa, gult och orange. Det är en grupp tulpaner som ofta är korsningar mellan darwintulpaner och Tulipa fosteriana, trogna och härdiga. Den första omgången lökar jag satte var en mix av Appeldorn-sorter, där de i rödrosa och gulorange var vackrast.

Darwinhybrider, ståtliga och tåliga tulpaner 

'Appeldoorn-mix', en härligt blanding av Darwinhybrider

Nedan den vackra 'Appeldoorn´s Elite' som har en fin teckning av röda penseldrag på utsidan. I höstas satte jag 'Golden Appeldoorn' som är gul och den röda 'van Eijk'. Alla blir de runt 55 cm höga. Jag kan tänka mig att komplettera med fler olika sorter och färger så länge de har samma form och höjd. Det är då man får den härliga masseffekten!

'Appeldoorn´s Elite'

Viss fanns det soliga dagar i maj, men de alldeles vindstilla och mulna dagarna kunde vara fantastiska. Så fridfullt! När aprils vitsippor lagt sig till vila i jorden kommer gullvivor, gökärt, viol och ängsbräsma på ängen ner mot sjön. 

Bergenia i röset mot ängen

Gullvivorna blir fler och fler och nya färgkombinationer dyker upp.

Gullvivor i blandade färger

Ängsbräsma kan ta över om den trivs, men hos oss är den så fåtalig att man hoppar till av glädje när den dyker upp.

Ängsbräsma

Inne bland snåren, där det är skuggigare och fuktigare frodas förgätmigej. Av den vita har jag fått ett litet skott en gång och den delar med glädje plats med sina blå syskon.

Vita och blå förgätmigej

Nere vid stranden är naturen vild och det är inte mycket till trädgård. Där har vi bastun, den pyttelilla bryggan och ett utekök.

Stilla över sjön

På utekökets bänk står alltid pelargoner och i år blev det en 'Caliente'-sort igen. Den rosa tonen på pelargonen passar ljungen så perfekt när den blommar i slutet av sommaren.

Pelargon 'Caliente Pink'

Varför ändra på något som fungerar, tänkte jag, och placerade småkrukor med taklök på bordet i år igen.

Taklök i småkrukor

Vi har fått en fantastisk utsikt från huset när vi lät avverka skogen. Några av de kvarvarande träden ser dock inte så roliga ut men det är god naturvård att behålla träden utmed strandkanten. Tyvärr glömde vi alldeles bort att skapa högstubbar där skogen stått, men det är för sent att ångra nu.

Röse med blommande bergenia, fänrikshjära och vårtörel.

Majträdgården har sina favoriter. Fänrikshjärta, bergenia och vårtörel. Inget märkvärdigt alls, men som jag tycker om dem!

Fänrikshjärta och vårtörel

Fänrikshjärta

Hjärtbergenia

 En av årets händelser var färdigställandet av en ny bodlänga och växthus. Det krävde förståss ett viss grävarbete och när man rotar runt i fröbanken dyker det upp nya växter. En del frön åker också snålskjuts med lass av jord och grus som lastats av på tomten. Sommargyllen (Barbarea vulgaris) var säkert en kompis som kom med gruslasset. Den bildade stora ruggar av gyllengula blommor och var så dekorativ! På virtuella floran läser utdrag ur Utkast till svenska växternas naturhistoria I av C. F. Nyman (1867) att "...Bladens smak är skarp, men temligen obehaglig. De kunna dock i brist på bättre, såsom goda mot skörbjugg, nyttjas till sallat, särdeles under vintern, emedan växten, om den sås på hösten, bibehåller bladen gröna till och med under snön." Alltid spännande att lära nytt!

Sommargyllen

Solgul sommargyllen

 Sommargyllen, ja. Ett så vackert och lovande namn på en växt under en tid då maj ska övergå i sommar!

Brittsommar och frost

Brittsommar och 15 grader varmt i början av veckan. Pelargoner och dahlior blommar fortfarande samtidigt som ljung och andra höstväxter fått följa med hem från plantskolan. Sommar möter höst. 

Dahlia 'Uchuu' blir aprikos på hösten.

Dahlia 'Uchuu' ändrar som alltid färg från blodrött till aprikos och rosa när nätterna blir kallare. 

Olvonets blad i vackert rosarött bland sommarblommorna.

Olvonbusken får härligt rosaröda blad som blåser ner och lägger sig bland pelargonerna och femtungan. Olvonbuskar har vi numera flera av, även om många av dem fortfarande är små. När skogen togs ner och fröbanken i jorden gav sig till känna dök det upp flera överraskningar, bland annat skogsolvon (Vibrunum opulus). Den blommar så vackert med sina vita blommor på högsommaren och den får både fina höstfärger och röda, lite glasartade bär. En buske jag är så glad över. En naturens gåva.

Björkarna har snart släppt alla sina blad och gräsmattan blir gulprickig. Förra året krattade vi inte mycket löv och kanske är det därför koltrasten kom tillbaka i år. Den som ju älskar att böka i lövmattan i jakt på mask och småkryp.

Rostfärgat hos jordgubben.

Fantastiskt fin färg på jordgubbsbladen. De fem plantorna har givit bär men alla har blivit uppätna av möss och fåglar innan vi själva har fått glädje av gubbarna. Nästa år planerar jag att flytta in dem i det kommande växthuset.

Växthuset är planerat att byggas på gaveln av den helt nya boden. Borta är den gamla grå, gistna boden med fukt i väggarna och läckande tak. Även om den hade sin charm är det skönt med rejäl  snickarbod och en torr vedbod.

Fin färg på koreansk plymspirea.

Fin höstfärg får också koreanska plymspirean (Aruncus aethusifolius). Enligt perennboken finns en selektion från botan i Göteborg som lär få ännu finare höstfärg men den här duger gott. Annars har det i det stora hela varit sämre med höstfärgerna än i fjol. En köldknäpp för några veckor sedan fick många vackra höstlöv att skrynkla ihop sig till bruna och torra knyten. De som klarade knäppen har nu i stället fått ny växtkraft när brittsommarvärmen slagit till.

Litet skott av surtorn står på tillväxt.

Man har sina skyddslingar och mitt lilla surtorn (Berberis vulgaris) vårdar jag ömt. Surtorn var vanlig förr men förbjöds då den var värdväxt för svartrost som angrep havre, korn och råg. Förbudet upphävdes så sent som på 1990-talet. Den här berberisarten har större och vackrare blomklasar än den vanligare häckberberisen (B. thunbergii). Säkrast att skilja dem åt gör man på taggarna, som hos häckberberis sitter en och en men på surtornet sitter tre och tre.

Frost på lingonriset.

Så kom första riktiga frostnatten och iskristaller bildade vackra kanter på lingonriset. Men runt huset var det forfarande så varmt att pelargoner och dahlior klarade minusgraderna.

Trattkantareller.

Vid bäcken har jag mitt trattkantarellställe som alltid levererar. Flera år har jag kunnat plockat dem så sent att de varit stelfrusna som tennsoldater. Väl inne i stugvärmen tinar de och blir lika fräscha och fina som om man plockat dem i plusgrader.

Härligt med björkved till spisen.

Inomhus eldar vi i vedspisen och det är ett ständigt hämtande av ved. Men man känner sig rik när man kan ta ved från egen mark och nya vedboden kommer säkert att fylla sin uppgift.

Milda höstfärger mot granarna.

Skogen finns alldeles intill oss och milda färger på höstväxterna passar bäst. Heucheran har överlevt från förra hösten i en kruka hela sommaren. 

Ängen är höstigt brun.

Att här varit en skog en gång är svårt att tro! Det är ett 15-tal år sedan skogen togs ner och nu börjar marken äntligen stadga sig. När det fälls många träd på liten yta frigörs kväve i marken och det kommer ofta upp mängder av björk, asp och gran. Under alla år har vi huggit sly och nu är det mest fråga om att låta välvuxna småträd få livsutrymme och jag sparar skott av lönn, oxel, rönn, ek och buskar av olvon, hassel, brakved och häggmispel. 

Nu är marken höstbrun men jag vet att det kommer en tid när ängen exploderar i försommarblomning. Visst kan man längta men jag tycker den är så vacker som den är i den bleka höstdagern.

Stilla i viken om kvällen.

Vindstilla höstkvällar kan vara magiska. Nere vid stranden speglar sig stenarna i vattenytan och solen dalar över herrgården nere i viken. Men det kyler på och man fryser om fingrarna när man håller i kameran. Dags att gå in med andra ord!

Trädgård i oktober - en tillbaka blick!

När jag skriver det här har oktober månad precis tagit slut. Som vanligt försvann månaden i ett nafs. Men mycket stod grönt och blommade in i det sista och flera växter bjöd på vackra höstfärger.

Den nyplanterade stenkyndeln blommade på och förnekade sig inte. Tänkt som sällskap till solhatt 'Magnus' har den ersatt en hopplös gammal stormhatt.

Schersminen 'Finn E' överraskade med en lysande gul höstfärg. En riktigt färgklick under regniga och gråa dagar. Den fick sina första blommor den här säsongen så nu hoppas jag att den ska bjuda på rikligare blomning nästa säsong.

Krysspaljéer för att dölja grunden kom äntligen på plats och vi behövde klippa ner perennerna i förtid för att komma åt och spika läkten. Allt läkt är målat med järnvitriol och ska gråna med tiden är det tänkt. När verandan byggdes om drömde jag om en gammaldags punchveranda med smårutiga fönster, men de nuvarande glaspartierna är bara tio år gamla och ibland måste man hejda sig. Vore ju rena, rama snurren att kassera dem efter så kort tid!

I lilla röset utanför trappan flammade koreansk plyspirea. Kärleksörten brukar vara fin men i år hade gröna larver ätit upp alla blomknoppar så det blev inget av med vacker höstblomning. 

Koreansk azalea 'Schlippenbaccii' får precis som många andra azaleor fin höstfärg. På försommaren får den ljuvliga äppelblomsliknande blommor. Ser ut som en svärm fjärilar besöker busken! Den är början på ett skuggparti med blåbärsris, träjon och skogsolvon. 

Vresrosen 'Louise Bugnet' fick sig en rejäl törn under bygget men klarade livhanken ändå. Fin höstfärg får den i alla fall även om blomningen inte var något vidare i år.

Dahlian 'Uchuu' ändrade färg när vädret blev svalare. Under sommaren var den vackert blodröd men i oktober bleknade den till den här fina och milda färgen. Lite roligt faktiskt!

I varje trädgård finns det växter som blir riktiga karaktärsväxter. Växter som blir stora och ståtliga, som bildar blickfång eller som förekommer i mängd. Hos oss är det träjon. Den dyker upp över allt och man får hålla efter den så den inte tar överhanden. Men jag gillar den verkligen. Den är friskt grön hela säsongen och tålig som få. 

På hösten bleknar den till halmgult, blir sen ljusbrun och vissnar till slut i ett mörkt rostbrunt trassel. Snygg då också. Brunt är en höstfärg som man bör uppskatta mer tycker jag.

Under slutet av oktober tömdes en del lådor och sommarblommorna hamnade på komposten. Ljung, prydnadskål, vackra gräs och murgröna fick ersätta.

Av de sista sommarblommorna kunde man ändå få njuta någon extra dag och jag samlade ihop dem på ett fat. Fantastiskt vilka färger!

Naturen alldeles inpå knuten och färgerna är lite mildare än i trädgården. I skogen på andra sidan vattnet avslöjar de gula inslagen att det inte alls bara är granskog. Så lätt att tro det sommartid när allt har samma gröna färg. 

Idag fick vi bråttom. Nu väntas köldgrader och vi hade nästan inte förberett någonting. På andra sidan sjön kunde man se hur frosten långsamt närmade sig. Dags att gräva upp dahliaknölar och fuchsior, dags att gräva ner alla krukade perennsticklingar i trädgårdslandet. Det blev ett schå men nu är det klart! Det blir kallt och soligt i morgon enligt prognosen. Kan bli en skön utedag!

September i trädgården

Nej, ni behöver verkligen inte kika på gammal skåpmat! Det här inlägget började jag på innan jag åkte på min resa till Sydafrika i slutet av september och det blev liggande. Men jag tar det ändå. Ser det lite som mina egna minnesanteckningar. Men om ni väljer att scrolla ner så är ni förståss varmt välkomna!

Här är trädgården i den ganska varma och väldigt torra september:

Pelargon 'Dresden'

Pelargonen 'Dresden Pink' som alltid står på en sten i blåbärsriset vid infarten höll sig fin månaden ut. Nu har den stått tre år i samma kruka så nästa år måste den planteras om. Jag har få pelargoner i kruka men dem jag har vill jag behålla i många år. Hellre några få stora pelargonkrukor än flera små är my cup of tea. 

Järnurna och den gamla pumpen

Längst bort mot skogen står pelargonen granne med granar och björkar. Gamla pumpen är fejk kan man säga. Den står där för att markera var nya brunnsröret sticker upp så att plogen inte mejar ner det av misstag i vinter. Brunnsringen i betong har vi gjutit på plats och pumpen fyndade vi på Blocket.

Okänd fuchsia som varit så fin!

Fuchsian, som jag inte vet sortnamnet på, har varit otroligt blomrik hela sommaren. Man köper ju en del färdiga plantor trots allt och då får man inte alltid veta vad sorten heter och det är lite synd.

Sippranka (Clematis viticella)

I förgrunden en riktigt favorit i september. Med rötterna djur ner i jorden på skuggsidan av huset blommade den trots torkan. Det är en frösådd av Clematis viticella, härdig och blomvillig.

Sippranka (Clematis viticella)

Viticellan har vackra blommor som lätt fröar av sig. Inte ovanligt att man hittar småplantor på våren runt moderbusken.

Sippranka (Clematis viticella)

I äldre trädgårdslitteratur kallas C. viticella ibland för sippranka. Ett rart och passande namn som jag tycker man borde använda än idag.

Rosenskära (Cosmos bipinnatus)

Trots att de stod i rakt söderläge och alltså hade det ganska varmt klarade sig rosenskäran väldigt bra. Fullt med knopp och kraftig växt. Riktigt stora lådor fodrade med markduk, som både håller fukten och släpper igenom överskottsvatten, funkar bäst.

Rosenskära (Cosmos bipinnatus)

Lådorna med rosenskära står runt stolar och ett bord som jag ärvt av mina föräldrar. De är från 60-talet och formgavs av Carl Malmsten som ritade dem till sitt lantställe Bergshamra. De är av furu och pappa oljade dem nogsamt varje år och de är fortfarande helt intakta och aldrig lagade. Vilken kvalitet!

Framför lillstugan

Just runt den lilla sittgruppen utanför lillstugan är det nygjort och utplanat med begagnad marksten. För övrigt är trädgården runt lillstugan bara på planeringsstadiet ännu. Men med naturen så inpå knuten blir det ganska lössläppta planteringar!

Nyplanterat i närmsta röset

Delvis ny är planteringen i röset närmast kameran. Gamla stormhattar, som bara fick mjöldagg, är borttagna och ersatta med solhatt 'Magnus' och stenkyndel. Vill gärna behålla de gamla sorterna som fanns i trädgården när vi köpte huset men ibland är de äldre sorterna mer mottagliga för sjukdomar jämfört med nyare och förädlade. Då är det tillåtet att ge upp tänker jag! Som vårlök satte jag poetnarcisser mellan stenarna.

Höstljung och den härliga kärlekspelargonen i bakgrunden

September är också en månad där man börjar fixa lite inför höst och vinter. Vit ljung är alltid gångbar.  Pelargonerna i bakgrunden är sorten 'Caliope Red' och har blommat helt fantastiskt!

Dahlia 'Uchaa'

I nya gavelrabatten stod bland annat höga dahlian 'Uchaa' som får riktigt röda stora blommor! För blomning i vår satte jag lökar av poetnarciss, vit tulpan 'Purissima' och allium 'Mount Everest'.

Slingerkrasse

Blandade färger slingerkrasse och den här nästan aprikosfärgade blomman dök upp! Skulle vilja ha bara den nästa år. Tyckte så mycket om färgen. Visst kan man spara frökapslarna men det är ju inte garanti för att man får samma färg nästa år.

Honungsrosen på väg upp

Eftersom hela husets fasad är bytt och målad var det tvunget att ta bort eller klippa ner mycket av växterna utmed husväggarna. Snickeri och målning, verktyg och hantverkarfötter sliter på planteringarna och man blir rädd att inget kommer tillbaka. Men har man en honungsros behöver man inte vara orolig. Här har den kommit upp efter att ha varit jämnad med marken! Sånt gillas.

Höstflox 'Ingeborg från Nybro'

Vid köksaltanen blommade floxen 'Ingeborg från Nybro' fint. 'Ingeborg' är en av tre flox i Grön Kulturarv. Hon var en av de få växter vi inte behövde ta bort inför renoveringen av fasaden på huset.

Rönnspirea 'Maia' E

I september rodnar också rönnspirean ('Maia' E). Är en av de första att skvallra om att hösten är på väg och oktober månad på gång.

Och nästa inlägg handlar just om oktober!