Pingsten är hänryckningens tid sägs det. Och visst kan man bli berusad av allt det vackra, nu när det är så där fräscht och krispigt!
Trots en hel massa att göra på jobbfronten måste man ge sig tid att njuta och i vår bergslagsträdgård dyker gamla trotjänare upp i planteringarna.
Många av perennerna växer i gamla högar med stenbumlingar. Här har fänrikshjärtat slagit ut och stormhatten är på väg. De tydliga hjärtformade bladen tillhör stor vårkrage (Doronicum plantagineum). Den är inte så där väldigt vanlig och har egentligen sin största förtjänst i att den grönskar tidigt. De gula blommorna sitter på höga stänglar och ser ganska rufsiga och tråkiga ut. Men såhär i vårrabatten ger bladen karaktär. Men den sprider sig och passar kanske allra bäst till förvildning.
 |
| Fänrikshjärta och stor vårkrage i röset |
Inte särskilt poppis är vårtöreln. Gammal i odling med en enorm spridningsförmåga. Men jag tycker om den. Härligt limegul och när man tycker den börjar bli gänglig efter blomningen klipper man ner den och den kommer tillbaka med mängder av friska skott i rundad form. De barrlika bladen är dekorativa och den får en fin gul höstfärg.
 |
| Vårtörel (Euphorbia cyparissias) |
En favorit har blivit rönnspirean. Även om jag vurmar för gamla sorter och gärna rena arter av vilda växter måste jag faktiskt erkänna att namnsorter ibland är bättre i odling. Här E-plantan 'Maia' som bara 2 år gammal är hur frodig som helst. Bronsfärgat bladutspring och en av de första buskarna att grönska. Toppenfin!
 |
| Rönnspirea (Sorbaria sorbifolia 'Maia' E) |
Ska man prata om gamla sorter så hör faktiskt randgräset dit. Lätt att tro med sitt moderna utseende att den är nykomling i rabatterna, men ibland kan man hitta den som kvarstående vid gamla ödetorp och den är en odlad form av det vilda gräset rörflen.
Här i en ny plantering på skuggsidan av lillstugan. Den kommer att sprida sig med utlöpare men det är helt ok i en extensivt skött plantering. Vid foten flocknäva som ju också hör till det där gänget som tar för sig om den trivs. Fina tillsammans är de i alla fall.
 |
| Randgräs (Phalaris arundinacea 'Picta') och flocknäva (Geranium macrorrhizum 'Spessart') |
Och ormögat blommar fortfarande, men håller på att tyna bort och det måste bli en räddningsinsats innan den försvinner från trädgården. För den vill jag gärna ha kvar!
.JPG) |
| Ormöga (Omphalodes verna) |
6 kommentarer:
Tänk att ha en halvvild trädgård... trevligt att kunna/våga plantera in spridningsvilliga växter. Jag förmodar att de får göra lite som de vill där hos dig?
Om randgräset vet jag att man sa att frun som skulle väva kunde ta ett strå och sedan använda det som förlaga till sin väv. Bredden på de olika fälten alltså - vet inte om det stämmer men idén låter ju ganska rimlig.
Kram
Vad roligt att du gillar rönnspirea! Jag har precis planterat en, och går och gullar och vattnar (och läser lite på nätet om rotskott och elände). Jag tycker bladen är så nätta och vackra. Hos mig får den faktiskt gärna sprida sig. Fin blogg! :-)
Så vackert du har det i din trädgård! Nu är den finaste tiden vi har. Så tur vi har med vädret också. Randgräs är ett av mina favoritgräs. Kram
Vi har också så fantastisk värme här så snart blommar allt här med!Fina bilder från trädgården du visar.Randgräset är så snyggt!
Vackert i blomsterlandet!
Ha en bra helg!
Kram!
Så mye vakkert.
Jeg ble inspirert!
Ha en fin søndag i hagen!
Hilsen Gunn ( i Stavanger, Norge)
Skicka en kommentar