8 mars 2012

När blommar smörhatten?

Pestskråp heter den på svenska. Maken till fult namn får man leta efter! På engelska heter den "Butterbur" och uttalar man butterbur svenskt blir det ju förståss inte mycket roligare. Men fritt översatt från engelskan kan man kalla den för "smörhatt" och då blir det med ens trevligare! Så kallas den därför att man enligt historien lär ha strukit smör på det upp och nedvända bladet och satt det på huvudet som skydd. Mot vad, låter dock inte historien oss veta.


Ful anser många att pestskråpen också är, men tittar man närmare är den vacker och blommorna ser ut som rosa pastiller, som små godisbitar inslagna i tårtpapper.


Pestskråpen blommar redan i april och blommorna tittar upp ur backen innan bladen kommer. Den med rosa blommor som på bilden är allra vanligast och heter Petasites hybridus. Just ordet Petasites kommer från grekiskan petasos som betyder bredbrättad hatt. Där kommer huvudbonaden in i bilden igen!

Det finns en handfull olika pestskråpsarter i Sverige. Bitterskråp (P. japonicus) har kanske en gång smitigt från Tjolöholms Slott i Halland där den för första gången noterades som förvildad.

Petasites japonicus Foto: Wikipedia

Vitskråp (P. albus) hittar man däremot bara i Skåne där den växer på fuktig mark, bergskrevor och i bäckraviner. Om man förståss inte kommer ihåg att Mariana  på M/S Design har skrivit om sin albus i ett inlägg.

Petasites albus (Foto: Wikipedia)

Men det är ju framför allt de stora bladen man fascineras av hos pestskråpen. De kan bli närmare metern breda och när pestskråpen sprider sig till stora mattor är den en pampig växt.




Och sprider sig gör den där den trivs och då allra helst där det är fuktigt och lerhaltig jord.


Och ofta hittar man den vid gamla hus och gårdar. Då får man också förklaringen till det svenska namnet. Med den här växten runt huset trodde man att man kunde hålla pesten borta och med rotbitar delade man med sig av pestskråpen mellan gårdarna.



Men även i modern tid anser man att pestskråpen är användbar. Rötterna innehåller bland annat ämnet petasin som lär lindra migränatacker och stärka blodgenomströmningen i hjärnan. Och på nätet går att hitta flera fabrikat av butterbur-kapslar!


Men jag har nog hellre pestskråp i trädgården än butterbur i medicinskåpet, trots namnet. För pestskråp är något jag skulle vilja pröva att ha i en fuktig sluttning på vårt ställe i Bergslagen!


8 kommentarer:

Villa Ryttarängen sa...

Vad fint du beskriver denna växt. Vi har den i trädgården där diket från vårt avlopp mynnar ut. Så häftiga blad och vackra blommor. Håller med om att namnet är fult. Ha det bra! Pia

Helens trädgård sa...

Tycker fakitst den är en fin växt både blommor och blad.
Vill inte ha den i trädgården pga. den sprider sig enormt och trädgården är liten.
Men har man gott om plats och kanske på en begränsad yta är den absolut odlingsvärd.

Hélena sa...

Men så roligt att få svar på växten som växer i banvallen mitt emot tomten. Jag beundrar blommorna varje vår för jag tycker de är vackra och förra året gjorde jag jättefina betongfat av bladen. Tack!
Ha det bäst!
Kram Hélena

Zinnia sa...

Toppen nu vet jag att den växt jag har i trädgården är bitterskråp. Jag visste att den var släkt med pestskråp. Jag fick plantan av en väninna. Hon i sin tur fick den av Nils Åkerstet känd som den som fick oss svenskar att börja odla i sand. Ha en skön helg! Zinnia

Peter Gaunitz Landskapsdesign sa...

Ja, pestskråp är en spännande växt med ett spännande namn. Det minner ju om att man trodde att växten hjälpte mot pesten, men det var visst bara falska förhoppningar. Ett vackrare svenskt nämn är väl annars pestilensrot? Fast nej, pestilens betyder ju också pest.

Bitterskråp växer här i Alnarpsparken och deras blad är verkligen magnifika! I naturreservatet Rövarekulan finns ett jättebestånd av vitskråp som fullständigt täcker marken efter blomningen. Det är en utmärkt marktäckare för den som inte vill ha något annat under buskarna.

Jaha, man skulle kanske ta ett butterburpiller då för att hålla blodgenomströmningen intakt i hjärnan. Det känns ibland som om kanalerna där uppe börjar sacka igen. Fast jag läste någonstans att petasin är 15 gånger starkare än papaverin, så det är kanske bättre at låta bli…
Tack för ett intressant inlägg!

Anna Vattenkanna sa...

Ett sånt fint inlägg om en väldigt vacker växt. Jag tycker att både blommor men speciellt bladen är så vackra. men... hade jag haft en större trädgård så skulle den mycket väl kunnat få bo i den.

Kram

Ingmarie We sa...

Fina foton på pestskråpen! Så roligt att lära sig litet mer om denna växt. Ha en riktigt bra weekend.

Hans sa...

Så fint du skrivit om denna växt, jag hade turen att fynda en sådan planta för snart två år sedan. Nu vet jag mer om den, härligt om den sprider sig där jag planterat den.
Ha en fin dag.