Blomning runt bästa uteplatsen

Ganska praktiskt att olika delar av trädgården får olika namn. Men ibland, eller ganska ofta, tryter fantasin och det blir ganska tråkiga benämningar. Om "Dansbanan" kvalar in under "tråkiga namn" låter jag vara osagt, men "Dansbanan" har den  kommit att heta uteplatsen där vi tillbringar vår mesta tid i trädgården.

Naturen finns alldeles intill oss. Planteringarna är få och jag har inga långa listor med flera hundratals olika växter.

Men runt Dansbanan har vi ändå lite blommig fägring! Här är klätterrosen 'Flammentanz' planterad. Det var en av de första rosorna som sattes och köptes på försök, mest för att se om klätterrosor, som jag tycker mycket om, skulle kunna vara något för den här trädgården. Sorten är en kordesiiros från 1960-talet och även om den inte sorterar in under "gammaldags rosor" känns den lantlig med sina ganska lösa blommor.

Röda blommor kanske inte känns så "naturliga" men faktum är att just rött är en förträfflig färg om man har stora avstånd i en trädgård. Rött förkortar avstånden och blir effektfullt som blickfång. Den här klätterrosen syns både från infarten och nere från stranden.

'Flammentanz' är härdig till zon VI och ett säkert kort. På försommaren sticker vackra vita allium 'Mount Everest' upp här och när det är dags för dem att vissna ner, täcks de av näva 'Rozanne' som planterats tillsammans med vita krypflox (Phlox stolonifera).

Att allt detta är planterat i en stor låda är inte bara praktiskt. Den egentliga skälet till lådan är rumsbildningen. Tillsammans med stolparna och överliggaren bildas något som närmast kan kallas för pergola, i alla fall en halv pergola!

För att lådan inte ska se för stel och stolpig ut är vresrosen 'Louise Bugnet' planterad utanför, mot gräsmattan. Tänker att de lite ska se ut som den slagit sig ner där av en slump. 'Louise Bugnet' doftar underbart och är härdig till zon VI.

Granarna bidrar också till rumsbildningen. Vi formklipper dem, dock inte för hårt, bara så att vi kan hålla dem i schack.

Sockertoppsgranen behöver ju inte klippas. Praktiskt! Men jag var tveksam till den. Kanske lite för mycket tuktad trädgård? Men även om den inte är av samman art som vår vanliga rödgran ser den ut som den skulle kunna vara det. Därför smälter den trots allt in.

Såhär såg det ut första sommaren. De flesta av de långa gängliga björkarna i fonden är nu nedtagna. Där var tät granskog tidigare och björkar som försöker klara livhanken i tät skog blir gärna just sådär långa och magra. Björkar i alla ära men det var inte särskilt vackert! Nej, de passar bäst att bli till härlig björkved.

När vädret blir kallare om hösten sitter vi oftare på verandan. Det är ju inte så dumt det heller. 

Och vintertid är jag glad över att granarna finns där. Både de, möblerna och stolparna bildar fina mönster under snön. Ännu har inte träet grånat men med tiden kommer det att få en silvergrå ton och smälta in väl i omkringliggande natur.

Till sommaren tänker jag komplettera med klematis. Clematis 'Albina Plena' E tycker jag är bedårande med sina vita, rufsiga blommor. 'Albina Plena' börjar  blomma redan på våren, vilket skulle passa bra här innan den röda klängrosen slår ut. Dessutom tänker jag att det lite rufsiga växtsättet ska mjuka upp och bidra till en lite vildare känsla.

Clematis (Atragene-gruppen) ´Albina Plena (Foto: E-planta)

Att man börjar planera för sommaren är ett säkert tecken på att de har vänt. Nu går vi mot ljusare tider!

Ha en riktigt skön lördagkväll!