25 januari 2016

Gammal är äldst - poetens narciss

Poetnarcisser vill man så gärna ha i sin trädgård, växandes i högt gräs i hundratal. Det är absolut ingen omöjlighet för lökar är inte svåra att få tag på.

Pingslilja
Pingstlilja (Narcissus poeticus)

Pingstlilja
Pingstlilja (Narcissus poeticus)

Pingstlilja Sofieros Slottspark
Pingstliljor i Sofieros Slottspark


Poetnarcissen är en av de äldsta trädgårdsväxterna och har odlats under lång tid i vårt land. Trots att det säljs under namnet 'Narcissus poeticus' kan de skilja sig en del från varandra och de finns flera gamla namnsorter.

Pingstlilja Recurvus
Gammal pingstlilja (Narcissus poeticus 'Recurvus')


De här två narcisserna (ovan) dök helt plötsligt upp i vår äng. De är spädare, kronbladen smalare och de viker sig bakåt mot slutet av blomningen. Doften är ljuvlig och jag får för mig att de är av äldre sort än de poetnarcisser som säljs i butikerna. Den finns en gammal sort 'Recurvus' som liknar denna mycket.

I en plantering på Sofiero fanns en bård av narcisser som liknade dessa. Blir nästan lite sugen på att kontakta Sofiero och hör om det är en speciell sort?

Pingstlilja
Pingstliljor i Sofieros Slottspark


Vad som gladde mig nästan ännu mer förra sommaren var att det också dök upp en fylld narciss i ängen! Nu var ju sommaren en regnig och blöt historia och den vackra narcissens kronblad blev snabbt förstörda. Men ljuvlig var den och doften lika underbar som hos de enkla! En liten egenhet hade den som jag faktiskt läst om. Knopparna kan ha svårt att slå ut eftersom svepebladen inte spricker som de ska när blomman sväller. Därför knipsade jag av svepebladen i toppen för att knoppen skulle kunna utvecklas. 

Dubbel pingstlilja

Dubbel pingstlilja
Dubbel pingstlilja (N. poeticus 'Plena')


Den dubbla poetnarcissen kallas ofta för N. poeticus 'Plenus' (synonym med 'Albus Plenus Odoratus') och är känd åtminstone sedan 1600-talet. Det finns flera olika varianter av dubbla pingstliljor och hittar man den såhär som jag gjort kan det vara svårt att exakt veta vilken sort det är.

Nåväl, nu hoppas jag att båda dessa narcisser ska dyka upp igen och i år ska jag försiktigt försöka gräva upp lökarna och sätta dem på ett ställe där de kan få de allra bästa livsbetingelser.

Om det är någon av er som har erfarenhet av riktigt gamla poetnarcisser, skriv gärna en rad i kommentaren. Det vore så roligt att få höra!


24 januari 2016

Veckans Instagram

Den här veckan kändes det roligt att samla på riktigt varma färger; som på de vissnade rosorna i kopparorange eller på den underbara dubbla primulan 'Ken Dearman'. I mitten till exempel en fantastisk fin solhatt som jag aldrig hittade namn på och de vackra tulpanerna från tulpanspaning på Skansen i fjol våras. Några vinterbilder slank förståss med!





22 januari 2016

Älskas av humlor och bin - Sedum reflexum

Det här är en sedum som både jag, humlor och bin är väldigt förtjusta i. Den fanns i vår trädgård när vi köpte huset och jag har haft lite bry att kunna hitta vad det är för art men enligt "Trädgård för entusiaster" av Gunnar Jansson är det en form av stor fetknopp (Sedum rupestre) som kallas S. reflexum. Vi har den både i fet rabattjord och mager jord bland stenarna. I rabatten bildar den härliga sjok och även om den kan ta för sig rejält blir den aldrig besvärlig.



Blommorna är hängande i knopp men rätar på nacken när det blir dags att slå ut.



Knopparna är fint formade och den gula färgen ger sig tillkänna.



I juli öppnar sig de gula stjärnformade blommorna och blommar ett par veckor.




Blommorna bildar gula mattor och är ca 15 cm höga. 



De utslagna blommorna älskas framförallt av humlor men många andra insekter söker sig också hit. En riktigt insektsmagnet!


När blomningen börjar gå mot sitt slut blir den lite övertung och lägger sig gärna ner. Men det misspryder inte. Vill man kan man klippa ner den och låta andra växter ta plats under senare delen av året. De avklippta blomskälkarna är utmärkta att använda som sticklingar. 



Helt klart är S. reflexum en trevlig bekantskap. Lätt att föröka och hur tacksam som helst.


20 januari 2016

Mina blåklockor

Ibland får man en fix ide! Som den att samla alla i Sverige förekommande vilda blåklockor. Nu är just det en ganska angenäm syssla eftersom blåklockor är så förtjusande.

Enligt Virtuella floran har vi ett tiotal vildväxande blåklockor och några av dem har jag i min trädgård. Flera av arterna trivs jättebra i rabatter och många har odlats som trädgårdsväxter under lång tid.

Campanula patula
Ängsklocka (Campanula patula)

På ängen blommar den söta ängsklockan (Campanula patula). Den är tvåårig men frösår sig villigt och dyker upp på alla möjliga ställen i trädgården. Den vänder sina blomkalkar uppåt på ett typiskt sätt och är lite mer violett i färgen än de andra klockorna.

Campanula percisifolia
Stor blåklocka (Campanula percisifolia)


Den stora blåklockan (Campanula percisifolia) är kanske den som är mest känd och hos mig växer den i ängen och i en ganska mager rabatt tillsammans med daglilja, stor fetknopp och fingerört.

Campanula rotundifolia
Liten blåklocka (Campanula rotundifolia)


Den lilla blåklockan (C. rotundifolia) har vi på flera ställen på ängen. Ett år dök det helt plötsligt upp en med vita blommor som jag flyttade till en av planteringarna för att den inte skulle gå förlorad. Den är jag extra glad för!

Campanula cervicaria
Skogsklocka (Campanula cervicaria)


Tvåårig är också skogsklockan (C. cervicaria) som jag dragit upp från frö. De sista åren har den gått tillbaka så det börjar bli dags att köpa nya frön. Kanske den stod lite väl mörkt där jag satte den?

Campanula latifolia
Hässleklocka (Campanula latifolia)


Utan sol i en mörkare del av trädgården klarar sig däremot hässleklockan (C. latifolia). Det är en lundväxt och som namnet antyder växer den gärna i hässlen, dvs lövängar med hasselbuskar. Den hässleklocka som saluförs är ofta Stor hässleklocka (C. machranta) men de är mycket lika.

Campanula glomerata
Toppklocka (Campanula glomerata)


Toppklockan (C. glomerata) trodde jag helt hörde till de odlade klockorna men den finns vild i Sveriges sydöstra del. Parallellt förekommer den också som förvildad och våra exemplar växer misstänkt nära planteringarna så jag gissar att den en gång i världen har planterats i någon rabatt.

Campanula carpatica
Karpaterklocka (Campanula carpatica)


En tam klocka, karpaterklockan (C. carpatica) får vara med här också eftersom den odlats i landet sedan början av 1800-talet. Om hässleklockan gärna växer där det är svalt och skuggigt, gillar karpaterklockan sol! Mina egna plantor står i solig och sandig jord intill husgaveln, ganska torrt, och klagar inte det minsta.


18 januari 2016

Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol

"Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol" sjöng Evert Taube! De älskade blommorna ingår också i titeln på ett mycket fint program som gick på SVT på nyårsdagen.

"Flera av blommorna i  "Sjösala vals" är inte längre någon självklar del av den svenska sommaren" skriver man i programförklaringen. "Den betade ängsmarken - ett gammalt svenskt kulturlandskap - håller på att försvinna". 

Nu finns programmet tillgängligt på SVT Play ett par veckor till. Kan varmt rekommenderas och du inte redan sett det!

Programmet finns att titta på här Mandelblom kattfot och blå viol


Gullviva, mandelblom.....

...kattfot och blå viol!

17 januari 2016

Veckans Instagram

Instagram är bra lätt att fastna i! Så mycket fint att se och att surfa runt där en stund som tidsfördriv är som att läsa ett exklusivt bildmagasin.

Själv samlar jag bilder på lite smått och gott, i säsong som det plägar heta. Somliga foton är nytagna och somliga kommer från mitt arkiv. Jag tycker det är roligt att arrangera bilder och sätta ihop album.  Blir som ett personligt moodboard!

Här är det nio bästa från de senaste veckorna.

Vill du se lite mer är du välkommen att kika här Instagram.com/kristinabonander/





16 januari 2016

Blomning runt bästa uteplatsen

Ganska praktiskt att olika delar av trädgården får olika namn. Men ibland, eller ganska ofta, tryter fantasin och det blir ganska tråkiga benämningar. Om "Dansbanan" kvalar in under "tråkiga namn" låter jag vara osagt, men "Dansbanan" har den  kommit att heta uteplatsen där vi tillbringar vår mesta tid i trädgården.

Frukost altan med utsikt

Naturen finns alldeles intill oss. Planteringarna är få och jag har inga långa listor med flera hundratals olika växter.

Men runt Dansbanan har vi ändå lite blommig fägring! Här är klätterrosen 'Flammentanz' planterad. Det var en av de första rosorna som sattes och köptes på försök, mest för att se om klätterrosor, som jag tycker mycket om, skulle kunna vara något för den här trädgården. Sorten är en kordesiiros från 1960-talet och även om den inte sorterar in under "gammaldags rosor" känns den lantlig med sina ganska lösa blommor.




Röda blommor kanske inte känns så "naturliga" men faktum är att just rött är en förträfflig färg om man har stora avstånd i en trädgård. Rött förkortar avstånden och blir effektfullt som blickfång. Den här klätterrosen syns både från infarten och nere från stranden.

Allium Mount Everest_Rosa Flammentanz Geranium Rozanne

'Flammentanz' är härdig till zon VI och ett säkert kort. På försommaren sticker vackra vita allium 'Mount Everest' upp här och när det är dags för dem att vissna ner, täcks de av näva 'Rozanne' som planterats tillsammans med vita krypflox (Phlox stolonifera).



Att allt detta är planterat i en stor låda är inte bara praktiskt. Den egentliga skälet till lådan är rumsbildningen. Tillsammans med stolparna och överliggaren bildas något som närmast kan kallas för pergola, i alla fall en halv pergola!

Buskros Louise Bugnet


För att lådan inte ska se för stel och stolpig ut är vresrosen 'Louise Bugnet' planterad utanför, mot gräsmattan. Tänker att de lite ska se ut som den slagit sig ner där av en slump. 'Louise Bugnet' doftar underbart och är härdig till zon VI.

Utsikt Bergslagen



Granarna bidrar också till rumsbildningen. Vi formklipper dem, dock inte för hårt, bara så att vi kan hålla dem i schack.

Pergola


Sockertoppsgranen behöver ju inte klippas. Praktiskt! Men jag var tveksam till den. Kanske lite för mycket tuktad trädgård? Men även om den inte är av samman art som vår vanliga rödgran ser den ut som den skulle kunna vara det. Därför smälter den trots allt in.



Såhär såg det ut första sommaren. De flesta av de långa gängliga björkarna i fonden är nu nedtagna. Där var tät granskog tidigare och björkar som försöker klara livhanken i tät skog blir gärna just sådär långa och magra. Björkar i alla ära men det var inte särskilt vackert! Nej, de passar bäst att bli till härlig björkved.



När vädret blir kallare om hösten sitter vi oftare på verandan. Det är ju inte så dumt det heller. 

Wintergarden Sweden



Och vintertid är jag glad över att granarna finns där. Både de, möblerna och stolparna bildar fina mönster under snön. Ännu har inte träet grånat men med tiden kommer det att få en silvergrå ton och smälta in väl i omkringliggande natur.

Till sommaren tänker jag komplettera med klematis. Clematis 'Albina Plena' E tycker jag är bedårande med sina vita, rufsiga blommor. 'Albina Plena' börjar  blomma redan på våren, vilket skulle passa bra här innan den röda klängrosen slår ut. Dessutom tänker jag att det lite rufsiga växtsättet ska mjuka upp och bidra till en lite vildare känsla.


Clematis (Atragene-gruppen) ´Albina Plena (Foto: E-planta)

Att man börjar planera för sommaren är ett säkert tecken på att de har vänt. Nu går vi mot ljusare tider!

Ha en riktigt skön lördagkväll!



15 januari 2016

Tulpanens dag

Här kommer ett litet bidrag från arkivet på TULPANENS DAG idag!





Önskar er alla en trevlig kväll!


13 januari 2016

Krollilja 'Kallmora'

När livsandarna börjar återvända poppar också lusten upp att planera för kommande trädgårdssäsong. Redan i oktober kunde man läsa om en spännande nyhet då POM skrev om den första lökväxt som lanserats under varumärket Grönt Kulturarv, en fylld krollilja!

Lilium martagon f. fl.pl. ’Kallmora’
Krollilja 'Kallmora' (Foto: POM)


Extra spännande och roligt tycker jag som håller krolliljan som en av mina absoluta favoriter. Den har precis den där fantastiska kombinationen av att vara både ståtlig och elegant samtidigt som den känns lantlig och naturlig.

Lilium martagon f. fl.pl. ’Kallmora’
Krollilja 'Kallmora' (Foto: POM)


Den krollilja som presenteras här har fått sortnamnet 'Kallmora' efter platsen i Dalarna där den odlats sedan första hälften av 1900-talet. Det vetenskapliga namnet är Lillium maraton f. fl.pl. 'Kallmora'.

Hur lilja kommit dit är osäkert men en avlägsen släkting på den gård där den funnits kan redan under 1800-talet ha tagit med sig den dubbla krolliljan till Dalarna från Frankrike.

Sorten 'Kallmora' säljs som lök bara av Bulbs.se. Vill man köpa lök får man rusta sig med lite tålamod eftersom den för närvarande är slutsåld, men det går att ställa sig i kö för köp. Är du intresserad kan du göra det här www.bulbs.se


Lilium martagon f. fl.pl. ’Kallmora’
Krollilja 'Kallmora' (Foto: POM)

Krolliljan har odlats i Sverige sedan 1600-talet och krolliljan har godheten att sprida sig med frö varför den inte sällan hittas runt gamla ödetorp, herrgårdar och slott. I engelska parken i Ulfåsa finns den i tusental. Där har jag aldrig själv sett den men mitt första möte med krollilja var just runt en ruin efter ett gammalt soldattorp. Torpet flyttades till hembygdsgården på 1930-talet men syrener, vinca och parksmultron hade hållit sig kvar och under en gigantisk ek hade krolliljor spridit sig i de tjocka mattorna av vinca. Otroligt vackert

Den "vanliga" krolliljan sprider sig som sagt där den trivs. Sorten 'Kallmora' är däremot steril och sätter inga frön. Därför är det bara vegetativ förökning som gäller för den.

Läs mer om Krollilja 'Kallmora' här Grönt Kulturarv



PS Bilderna är pressbilder från POM