14 mars 2015

Vårtecken - sol, värme och sticklingar

Nu är det verkligen vår! Det har visserligen varit frost i natt men luften är så där krispigt fräsch och solen värmer mot husväggen. I grannens häck tjattrar pilfinkarna och på kvällarna sjunger koltrasten så ljuvligt. 

På fönsterbrädan trängs sticklingar och sådder och utomhus har vårburket börjat. Här kommer ett axplock!

Några sticklingar på fönsterbrädan. Gulplister, röd herrgårdspelargon och fuchsia 'Göteborg'.

Jag plockar sticklingar av gulplister från en gammal ödetomt här i närheten. Gulplister hittar man ibland som kvarstående vid gamla torp och gårdar. Den här gården revs på 1960-talet. Gulplistern under de gamla syrenbuskarna är nog äldre än så. De gillar att komma in i värmen och har redan satt knopp!

Gammal i odling är också röd herrgårdspelargon 'Whilhelm Langgurth'. Från 1895 om man ska vara noga. Vackert tecknade blad och röda blommor. Ska stå på förstustrappan i Bergslagen tänkte jag.

Fuchsiasticklingar ser ju inte mycket ut för världen när de är barn, men sorten 'Göteborg' ser jag fram mot att driva. Har inte haft den tidigare!


Blommorna på brun julros (Helleborus x sternii) blir rosa såhär års.

Utanför entrén står min julrosfavorit i skuggan. Nu när nätterna är frostkalla och dagarna solvarma får blommorna en underbar rosa ton. 

Våryrt bi i krokusen. Blåsvingeln klipps ner och delas.

Jag har ingen egen trädgård här i Stockholm just nu. Vi bor i ett evakueringsboende under tiden vår lägenhet repareras efter branden. I Bergslagen kan vi inte heller vara eftersom det dras nytt vatten och avlopp och allt är lite smått kaosartat. Man får njuta av vårfägring hos andra. I en kunds trädgård hade bina hans vaknat och tumlade runt i krokusarna.

Men mina krukor kan jag dona med trots allt! Den bästa av alla svinglar (Festuca glauca) 'Intense Blue' måste delas. Rotsystemet blir enormt och den växer snabbt ur sin kruka. Några pelargoner står fortfarande kvar i källaren och måste också tas omhand. Men allt är ett kärt nöje i vårsolen!


Flaggula hängen på hasseln.

Att ta sig tid att gå ut i skogen såhär års betyder så mycket. Man tankar energi och att följa våren på nära håll glädjer och stimulerar. Naturen bjuder på små skådespel. Gula hängen på hasseln mot den blå himmelen.

Ringduvans läten är ett vårtecken.

Och om kvällen kan man se ringduvan i en trädgren. Duvans karaktäristiska läte är ett vårtecken så gott som något.

Ha en skön helg