Trädgård i försommartid

Redan tisdag. Veckorna går i rasande fart. Man skulle helst vilja stoppa allt, just nu, precis just nu när det är som allra vackrast.

Tur att kameraögat kan fånga något litet av det som man gläds åt. Här några bilder från helgen i Bergslagen.

*****

Nästan alla planteringar är samlade i och kring olika stenrösen. Marken är proppfull av stenar i alla storlekar och samlade i lösa högar bildar de bra mikroklimat. Man skulle kunna tro att allt skulle kunna trivas men så är det tyvärr inte. Klimatet är kallt och jorden obändig och näringsfattig. Jordförbättring är ett måste men jag köper ändå helst bara en planta per sort för att testa innan det kan blir fråga om storinköp. 

Underbara löjtnantshjärtat står på sitt andra ställe och är fortfarande efter 4 år pirig och kräver vård som ett litet barn. Men vacker är den i sin vandrande skugga.

Bergklinten kan ju i djup och god jord bli rena ogräset. Här är den spenslig och klen. Men maken till blåare färg får man leta efter!

Rhododendron 'Anuschka' är en gåva. Denna yakushimanum-hybrid klarar full sol och åtminstone zon IV. Men 5 år gammal blommar den bara för andra gången. Trots det ska jag nog skaffa några till. Har märkt att vintertäckning är nödvändig för att inte vårsolen ska bränna bort både blad och knoppar. Den står ganska fritt och öppet i blåbärsris och gräs. Ser inte alls så där stadsaktig och stel ut som man skulle kunna tro. Men den skulle absolut vinna på att få sällskap. Tre eller fem stycken tillsammans, lite oregelbundet satta, ganska glest som om det vore en slump att de fanns där.

I ett av de mindre rösena på gräsmattan växer en släkting till gemsort. Den har stora hjärtformade, ljusgröna blad som sticker upp ur marken så fort vårsolen börjar värma jorden. På nästan metern höga stänglar sitter gula strålblommor i lösa knippen. Den vill helst stå i halvskugga eftersom bladen slokar så fort det blir för varmt. Den tycks inte ta skada av det i och för sig, men det ser ganska tråkigt ut.

I samma röse växer utmed kanten fänrikshjärta. Gult och rödrosa är kanske inte den bästa färgkombinationen med det var planterat så när vi flyttade in. 

Däremot är de självsådda förgätmigejen väldigt vacker tillsammans med fänrikshjärtat och får gärna fortsätta sin självsådd.

I ytterligare ett annat röse, växer för andra året en potentilla som jag hittade bortglömd, längst bort i plantskolans skräpvrå. Visst fick jag köpa dem! De gula blommorna är underbara med sin djupa gula nyans. Bladverket är ludet och lite silvrigt. Tyvärr minns jag inte vad de heter. Måste försöka leta reda på lappen.

Granne med potentillorna växer låga koreansk plymspirea. De valde jag bara för det vackra bladverket. Blir fin kontrast till nästan vad som helst. Den ska ju få vacker höstfärg, men hittills har den inte var så sprakande som jag hoppats. Allra bäst höstfärg anses ju en klon 'Professor Linquist' från Göteborgs botaniska ha . Skulle givit mig till tåls tills jag fått tag på den. Men nu växer de så bra de plantor jag har så jag kan inte klaga.