19 juni 2018

Försommar i naturträdgården

Inte kunde man ana att våren skulle komma med sådan kraft och att försommaren blev högsommar i ett enda slag.

Aldrig har väl de skönaste på ängen, smörbollarna (Trollius europaeus), blommat ut redan i maj! Nu är blommorna snart mogna frökapslar att sprida sina guldkorn över marken. Jag kan bara tacka och ödmjukt ta emot. De blir fler och fler för varje år.

Trollius europaeus
Smörbollar på vår äng

I trädgården vill jag frysa ögonblicken då fänrikshjärtat (Dicentra formosa) visar sina rosa blommor med stor gemsrots   (Doronicum plantagineum) karaktäristiska och saftiga blad som fond. Snart släpper gemsroten ut mängder av gula strålblommor på höga stjälkar men den suckar i värmen och bladen slokar. En växt som med andra ord, trivs bäst i sval undanskymd plats i vandrande skugga.

Dicentra formosa; Doronicum plantagineum
Fänrikshjärta och stor gemsrot i en av våra rösen

I samma rabatt sällskapar hjärtan av både fänrik och löjtnant. Finaste kontrasten från iris med sina svärdlika blad, en sort som funnits vid mina föräldrars lantställe sedan 1950-talet! Jag älskar att samla på växter med historia och anknytning bakåt i tiden.  

Iris germanica; Lamprocapnos spectabilis; Dicentra spectabilis
Löjtnantshjärat och lansettlika blad av trädgårdsiris

I en trädgård med ständiga förändringar dyker det alltid upp grushögar, brädhögar och jordupplag på foton och bilder. Så även här, där grushögen till vänster ska bli underlag till kommande växthus.
Hundkojan i mitten är ett sätt att dölja ett fruktansvärt fult metallrör för slamtömning av septiktanken. 

Röset i framkant har krönts med en sockertoppsgran. Vid sidan av enar är sockertopps- och fågelbogran den enda någorlunda småväxta barrväxter som planterats i trädgården. Jag tycker att färgen och formen anknyter bra till de omkringliggande vilda granarna. Till höger en honungsros som förra sommaren angreps svårt av svartfläcksskjuka. Mot alla rekommendationer om klippning av rosor klipptes alla angripna rosor ner i oktober och vattnades med Binab. En ny Binab-kur nu på vårkanten och årets tillväxt är frisk och fin. Jag håller tummarna så knogarna vitnar och hoppas ha kunnat stävja svartfläckssjukan på rosorna. 

Bergenia cordifolia; Primula veris
Bergenia och gullvivor i ett av våra rösen

En månad senare, i juni, har den tåliga praktbetonican (Stachys machrantha) slagit ut i röset och ormbunkens plymer sträcker sig över planteringen. Jag har lite svårt att skilja dessa vildsådda ormbunkar åt. Är det majbräken eller träjon? Nåväl, de är så välkomna vadhelst det är fråga om, och de kan verkligen räknas som en av trädgårdens karkatärsväxter! Tåliga och tacksamma skänker de grönska och suddar ut gränsen mellan tamt och vilt.

Stachys macrantha; Dianthus barbatus
Praktbetonican blommar tillsammans med borstnejlika i juni

Rösen är också något ständigt närvarande i trädgården. De ursprungliga rösena i utkanten av tomten, är odlingsrösen bestående av sten som mödosamt baxats ur jorden för att bereda plats för plog och sådd för över 150 år sedan. Odlingsrösen är skyddade i fornminneslagen och man bör varken ta bort eller lägga till sten, men rösena närmast huset är gjorda betydligt senare. Mellan stenarna blidas fint mikroklimat för växterna men är också hemvist till tomtens alla skogsmöss som hungrigt äter av rötter och knoppar. Stor blåklocka (Campanula persicifolia) får dock vara i fred och har slagit sig ner i en plantering tillsammans med koreansk plymspirea (Aruncus aethusifolius). Naturen väljer snygga kombos ibland!

Campanula persicifolia; Aruncus aethusifolius
Stor blåklocka och små spiror av koreansk plyspirea

Vid väggen växer trädgårdens verkligen höjdare! Riddarsporrarna är över två meter höga redan innan de slagit ut och för att se och dofta på de vita krolliljorna (Lillium maraton 'Alba') behöver man inte böja knä. De delar generös med sig av ljuvlig doft och stilig uppsyn precis i ansiktshöjd. De är en av mina absoluta favoriter såhär års!

Lillium martagon Alba
Vit krollilja (Lillium martagon 'Alba'), blommar vackert i juni

Lite var stans dyker fingerborgsblommorna (Digitalis purpurea) upp. Vissa år i mängd och andra år, som i år, lite mer sparsamt. Tvååriga som de är kan man flytta första årets bladrosetter till platser där man följande sommar önskar ha dem. September är bästa flyttmånad! 

Digitalis purpurea
Självsådda fingerborgsblommor (Digitalis purpurea)

Man vet aldrig om de ska bli rosa eller vita men jag sparar oftare de vita att fröa av sig och den färgen blir vanligare och vanligare i trädgård och omkringliggande natur.

Lillium martagon Alba
Vit fingerborgsblomma värnas lite extra

Värnar gör jag också Jungfru Marie Nycklar (Dactylorhiza maculata), den av Sveriges vilda orkidéer som klarar jord med lågt pH-värde. Annat är just orkidéer älskare av kalkhaltiga jordar med högre pH-värde.

Hos oss finns Jungfru Marie Nycklar med blommor från ljust lavendelrosa till mörkare med tydlig teckning av strimmor och sträck. De fläckiga bladen är annars ett gott kännetäcken. Fröet är minismått, som damm, men är man säker på handen kan man försiktigt skaka av blomman när den gått i frö och hjälpa till med spridning. För vem vill inte ha orkidéer i mängd på ägorna?

Dactylorhiza maculata
Jungfru Marie nycklar, en orkidéer som klarar lägre pH-värde


Ängen är mitt skötebarn och det var sluttningen med björkar och smågranar vi fastnade för när vi surfade runt på Hemmet för ett tiotal år sedan. Bilden här nedan är från mäklarens kompendium.

Meadow
Vår äng som den såg ut när vi kom till Grindtäppan första åren


Att få förvalta en bit mark är en ynnest men det kräver sin man! Det växer med en fantastisk fart och årligen måste sly, buskar och småträd tas bort för att behålla det öppna landskapet. Före midsommar är bästa tiden har jag läst. Då finns det som mest växtkraft i lövverket och man tar liksom loven av det hela. Senare på säsongen, när tillväxten avtar är växten mer motståndskraftig mot nedklippning och det finns därmed större risk att den kommer tillbaka. Här nedan så som det ser ut idag fast fler buskar och träd behöver tas bort. Men det kommer också upp en, olvon, häggmispel, brakved, oxel och ek i backen mot sjön. Träd och buskar i fröbanken som kommer till livs när ljus och värme släpps in och de måste värnas och ges livsutrymmes. Att arbeta med naturen är precis lika roligt som att arbeta med trädgården! 

Meadow
Samma äng idag

Lika viktigt som slyröjning är årets fagning av ängen. Den görs helst när vitsipporna precis kommit upp och vårsolen torkat det översta lagret av fjolårsgräs och löv. Med kraftig räfsning och lätt bränning avlägsnar man det som annars skulle förmultna och bilda mull. Ängen vill ha det magert till skillnad från övriga trädgården där mull är guld!

Vårstädning av äng
Fagning av ängen under tidig vår

Röjningsarbete av sly ger också snabba och påtagliga skillnader och när solen dalar ser vi återigen strandlinjen utmed sjön i den varma junikvällen.

Wiev lake Sweden
Vackra junikvällar vid vår sjö

När kvällsluften blir svalare går vi upp till stugan igen och pysslar om pelargoner och vattnar krukor. Men det är en helt annan historia!

Ha en bra dag vänner!

1 kommentar:

World of Animals, Inc sa...

I love the last photo that you took of the lake, it is absolutely stunning. I am sure this place is even more beautiful in person, thanks for the share. Hope you have a fantastic rest of your day, keep up the posts.
World of Animals