15 november 2011

Rofyllt i funkisträdgården

Det byggs många nyfunkishus idag, med vackra rena linjer, vitputsade byggnader med liggande träpanel i lärk. Närmast husen ser man ofta grusträdgårdar anlagda med fina gräs och stora solitärstenar i en bädd av dekorationsgrus. 

Som trädgårdsstil är det ändå ganska långt i från de ideal som rådde på 30- och 40-talet när de egentliga funkishusen byggdes. De trädgårdarna var betydligt grönare och frodigare. 


Björkspirea (Spirea betufolia 'Tor' E) blommar fint och har en fantastisk höstfärg.

Det finns en tilltalande grundtanke i funktionalismens idéer om att trädgården ska vara en plats för rekreation och sunt uteliv. Det ska vara lättskött och inte innehålla en massa arbetskrävande rabatter och odlingar. Tonen är stillsam. Det är lågmält och fridfullt. Blommande buskar och stora tydliga perenner, gärna med fint bladverk, bildar bas.

Vitbrokig kornell (Cornus alba 'Elegantissima').  Här den gamla hederliga sorten.


Marktäckare är viktiga för att få det lättskött. Både aubretia och framförallt silverarv kunde finnas i en funkisträdgård.

Aubretia 'Blaumeise' 

Silverarv (Cerastium tomentosum), så vanlig i gamla trädgårdar.

Vårt eget hus utanför Stockholm är byggt precis i skarven mellan funkis och 50-tal och i trädgården har jag försökt använda mig av just de här funkisideérna. Karaktärsväxter är gullregn, vildvin, murgröna, bergenia och vinca. De finns i mängd och har säkert funnits här sen huset byggdes. 

Vi har behållit den gula rappningen och de bruna snickerierna på huset såsom det var tänkt en gång. Rost, teak och terrakotta passar till.


Höst vid entrén.  Dörren är inte orginal, men passar in ändå.
En japansk lönn kanske inte känns så "funkis" men ibland måste man välja med hjärtat också. Fast både japanska lönnar och kinesiska enar kunde finnas i en funkisträdgård och ansågs ganska exklusivt.

Japans blodlönn (Acer palmatum 'Atropurpureum'). En favorit!
Och rödbladig har visat sig vara fint till färgen på vårt hus.

Fint bladutspring på bärhyperikum (Hypericum x inodorum 'Hysan').


Himalayaen (Juniperus squamata 'Holger') och bergtall.

Annars har vi kompletterat trädgården med bland annat funkia, strandiris och dagliljor, perenner som har sin största förtjänst i bladverken. 

Med flera rhododendron och barrväxter får man en grön helhet som säkert kan kännas blomfattig och tråkig om man älskar färger. Men just det lugna gröna är typiskt för funkis. Och vår trädgård är otroligt lättskött!





Både på vår tomt och i grannskapet finns stora björkar och tallar sparade. Eftersom husen byggdes med lösvirke på den här tiden behövde man inte skövla för att kunna resa huskropparna. Det låg också i tiden att behålla naturen in på husknutarna. Dessutom finns en knotig gammal tårbjörk på tomten som jag älskar. 


Gammal tårbjörk (Betula pendula 'Youngii'), har hängt med länge.

Naturen får också bete sig som den vill i gräsmattan. Vi har aldrig försökt skapa en perfekt gräsmatta utan här får allt som vill växa, utom kanske tistlar och maskrosor. Och genom åren har en mängd växter bosatt sig här och när våren kommer är det så vackert med bellis, gullvivor och revsuga. När de har blommat ut klipper vi som vanligt. Nu på hösten är mattan smaragdgrön av all mossa!

Gullvivor och tusensköna i gräsmattan på våren.

Den här trädgårdstypen passar mig perfekt. Den sköter sig i stort sett själv under sommarhalvåret när vi är i Bergslagen så mycket. Finast är trädgården på våren och hösten då vi tillbringar mer tid i Stockholm. 

Men även om den sköter sig själv vill den ju inte bli bortglömd. Tyvärr blev den rejält eftersatt under min konvalescens efter en större operation för några år sen. Så man kan med fog säga att den är i behov av "renovering", rufsig och tufsig som den är. Men det är i grunden en djupt älskad trädgård och den är mig trogen med vacker blomning varje år  bland fjolårslöv och "rishögar". Så den får hållas. Och att låta naturen ha sin gång är ett sant funkisideal!



Lästips:

  • 'Villaträdgårdens historia' av Åsa Wilke
  • 'Så byggdes villan. Svensk villaarkitektur från 1890 - 2010' av Cecilia Björk, Lars Nordling och Laila Reppen
  • 'Dags att renovera. Var rädd om detaljerna.' av Lena Sjöström Larsson och Kerstin Wergeni-Wasberg
Växter i det här inlägget:
  • Björkspirea (Spirea betufolia 'Tor' E)
  • Vitbrokig kornell (Cornus alba 'Elegantissima')
  • Aubretia 'Blaumeise' 
  • Silverarv (Cerastium tomentosum)
  • Japans blodlönn (Acer palmatum 'Atropurpureum')
  • Bärhyperikum (Hypericum x inodorum 'Hysan')
  • Himalayaen (Juniperus squamata 'Holger')
  • Tårbjörk (Betula pendula 'Youngii')
  • Gullviva (Primula veris)
  • Tusensköna (Bellis perennis)
USökord: funkisträdgård 1930-tal 1940-tal funktionalism trädgård  #Urbergsvägen 25 Huddinge  till salu
Skandiamäklarna 


11 kommentarer:

Anna Vattenkanna sa...

Härlig beskrivning av ett, i mitt tycke, underbart trädgårdsideal/epok.

Bra boktips dessutom. jag tyckjer att Villaträdgårdens historia av Åsa Wilke är en bra och tydlig men ändå lättsam historiebok.

Kram Anna Vattenkanna

M/S Design sa...

Så där vill jag att gräsmattan ska se ut.
Har man två måste en vara lättskött, men vi har omvänt.
Det är viktigt att man anpassar trädgården till huset och omgivningen.
Ha de bra
Mariana

Med fingrarna i (j)orden sa...

Åh vad jag blir avundsjuk på din konsekvens. Bor själv i funkishus men har inte kunnat avhålla mig från blomfrossa. Fast jag har försökt hålla mig till geometriska former för att fånga upp stilen ändå. Superhärlig gräsmatta och visst är det fint att spara träden mellan husen!
Eva

Sophia Callmer sa...

Fin trädgård du har kring ditt funkishus! Det är en intressant epok, och mycket av funkisens tankar är lite av designklassiker idag, roligt att du tar upp trädgårdsidéerna också. kram Sophia

Katarinas trädgård sa...

Ser härligt frodigt ut hos dig! De äldre funkisträdgårdarna är/var betydligt mer intressanta än dagens tycker jag, de moderna är lite för mycket stenöken med alla singelytor och stenläggningar. Men det är kanske lättskött? /Katarina
PS Så fin rubrikbild du har!DS

Helena sa...

Det känns nästan som om bilderna är från en bok från den tiden :-)
Du har verkligen 'fångat' upp o bevarat funkis känslan kring ditt hus.Jag tycker mycket om när det är som det var tänkt från början.Känns harmoniskt!
KRAM från mig!

Högagärde sa...

Trevligt att få höra din trädgårds historia och dina tankar kring den. Jag bor själv i ett hus som man nog får betrakta som ett funkishus. Det är ju ganska ovanligt med den typen av hus på landet. Jag har inte alls gått på några moderna funkisideal när jag planerade min trädgård det skulle inte passa varken mig eller miljön. Tack för fina bilder och en
trevlig trädgårdsrunda.

TrädgårdsPrinsessan - Annika sa...

Roligt att få läsa om hur du/ni tänkt med er trädgård och kul att se att ni behållit den ursprungliga tanken så väl på ett genomtänkt och konsekvent sätt. Mycket snyggt :-) Och skönt med en trädgård som är lätt att sköta, det ska ju kännas roligt.

"Rufsig och tufsig" (med en underbar gräsmatta), det viktigaste är ju egentligen inte hur trädgården ser ut, utan att den/de som bor där verkligen trivs och älskar sin trädgård :-)

Ha det gott!
Annika

Nina sa...

Fint skrivet om funkisträdgården. Du har gjort en fin tolkning. Jag hade gärna sett mer. Är intresserad av att lära mig mer om stulen och ev återskapa/nytolka den idag i en omgestaltning/restaurering. Kanske blir ett examensarbete?.. ☺

Nina sa...

Fint skrivet om funkisträdgården. Du har gjort en fin tolkning. Jag hade gärna sett mer. Är intresserad av att lära mig mer om stulen och ev återskapa/nytolka den idag i en omgestaltning/restaurering. Kanske blir ett examensarbete?.. ☺

Nina sa...

Fint skrivet om funkisträdgården. Du har gjort en fin tolkning. Jag hade gärna sett mer. Är intresserad av att lära mig mer om stulen och ev återskapa/nytolka den idag i en omgestaltning/restaurering. Kanske blir ett examensarbete?.. ☺