4 september 2011

En naturträdgård vid sjön

Jag får ibland frågor om varifrån jag skriver min blogg, från vilken landsände jag rapporterar och fotograferar! Så här kommer en liten presentation från en av mina trädgårdar, ett ganska nyköpt lantställe i Bergslagen på vägen mellan Nora och Grythyttan. 

Tomten på 10 000 m2 sluttar svagt ner i öster mot en stor sjö. Naturen är runt sjön är vild och här finns både varg och björn. Området ligger ovanför den biologiska norrlandsgränsen och är en del av höga kustlinjen. Jorden är blockig morän och odlingszonen på gränsen till V.

Stora stenblock utmed vår strand. 


På våren bildar liljekonvaljerna tjocka mattor mellan träden.

Under 1800-talet var området löväng och några åkertegar bröts upp i den magra jorden. 

På  kartan från 1812 är området markerat som Hage.

Men under sena 1900-talet vandrade skogen in och allt växte igen. Linnéa, vitpyrola och revlummer är kvar från den tiden.

Linnéans långa rankor slingrar sig i gräset. Den är en typisk skogsväxt och borde inte alls trivas bland grästuvorna.

Man kan fortfarande hitta odlingsrösen på flera ställen på tomten och när vi hugger ur i skogen kommer det upp vildapel, häggmispel och olvon ur jorden, rester från den gamla lövängen och vi hittar småträd av lönn,  brakved, gråal och oxel. Från herrgården har det smitit ek och lärk som fått förnyad kraft sen solen och värmen släppts in på tomten.

På den gamla slåtterängen som inte är större än 400 kvadrat blommar bland annat gullviva, smörboll, gökärt, ängsvädd och Jungfru Marie Nycklar, rester av den gamla slotterfloran.

Jungfru Marie Nycklar (Dachtyloriza maculata) 

Smörbollen (Trollius europaeus)
som kallas Daldocka i Bergslagen, är en absolut favorit!

På 1940-talet när det blivit för orationellt att odla de små åkertegarna styckades marken av till herrgårdens husläkare för att denne skulle kunna bygga en sommarstuga. Trädgården är mycket liten runt huset och älgen har ätit upp nästan allt man försökt odla genom årens lopp.

Björkarna har lämnats men står ännu för tätt för att släppa upp nya träd.

Nu försöker vi skapa en trädgård i gränslandet mellan vild natur och en trädgård i lantlig stil. Skogen har tagits bort på den södra delen för att släppa in ljus och sol, men det ser förfärligt ut med kalhyggen! Nu gäller det att skapa dungar och fin återväxt bland allt sly som kommer upp om det nånsin ska kunna se ut som en löväng igen. 

Med klippt gräsmatta är det lättare att se konturerna efter de gamla åkrarna .

Där det varit åker klipper vi gräset. Det känns viktigt att försöka behålla och synliggöra åkrarnas konturer med åkerhak, terrasser och odlingsrösen.

Rester av trappor, gångar och murar i trädgården måste restaureras för att skapa struktur och för rumsbildningen planerar vi för staket och gärdesgård, och för häckar i gran och liguster.


De få planteringar som finns behöver grävas om och föryngras. I de gamla rabattresterna finns bland annat akleja, riddarsporre, stormhatt, fänrikshjärta, stor vårkrage, vårtörel, stor fetknopp, gulsporre och praktbetonika att ta vara på. Träjon, digitalis och borstnejlika frösår sig generöst. Men först är det fråga om att sätta strukturen i trädgården även om det är svårt att låta bli att planera för rabatter och perennplanteringar!

Akleja (Aquilegia vulgaris)

Trädgårdsriddarsporre (Delphinium elatum)

Fänrikshjärta (Dicentra formosa)

Vårtörel (Euphorbia cyparissias)

Gullsporre (Linaria vulgaris)

Praktbetonica (Stachys grandiflora)

Jag samlar gärna växter med lokal anknytning och älskar att ta skott och frön från lite gammaldags och ovanliga sorter och blir själaglad om jag får ett skott från någon gammal trädgård i trakten. Fruktträd är en utmaning eftersom älgarna massakrerar dem på vintern, men skam den som ger sig och att plantera gamla tåliga sorter av äpple, päron, klarbär och plommon ingår i planerna. Ett litet trädgårdsland med bärbuskar, rabarber, humle och potatis hör också till. En kryddgård står också på planeringslistan.



Vid stranden växer ljung och odon och där försöker vi skapa en naturnära strandträdgård. Där har vi byggt bastu och vid uteplatsen planeras för grill och utekök. Under de stora stenblocken finns fin sandbotten och framför sjöboden finns en liten sandstrand. I sjön fiskar vi kräftor, gädda och abborre. Längre norr ut i sjösystemet finns den fridlysta Brunnshytteöringen.

Ny plantering vid stranden.

En hundra meter bort utmed stranden finns planer på en norrländsk högörtäng. En hassellund, en hed, skogsträdgård  och sankmark står också på planeringslistan.

Vi försöker värna om djuren och vi sätter upp holkar och boplatser för bland annat fåglar. Genom att variera holktyperna kan man locka både sjöfågel, ugglor och småfåglar.




****

Men planeringen är långsiktig! Det är viktigt att ta sig tid att njuta av den underbara naturen, av växter och djur som vi har omkring oss. Det är en ynnest att ha en bit mark att ta hand om och det är en aldrig sinande källa till inspiration!

Uteplats vid den nybyggda bastun.

Även på vintern är vi här!







5 kommentarer:

Anna Vattenkanna sa...

Så fin historia som er mark "berättar" och så fint att ni tar vara på den och ger det äldre kulturlandskapet med sin flora en chans. Jag är imponerad över ert arbete - både utfört och planerat.

Men en sån utsikt ni har från sittplatsen vid bastun...oj.

Kram Anna Vattenkanna

Landbohaven sa...

Hvor er der smuk.
Mange skønne blomster.
Tak for rundvisningen.

Christina sa...

Jättefint. Tack för att du visade runt./Christina

Linda V sa...

Tack för rundan! Det ligger mycket kunskap och känsla bakom denna trädgård!

Lotta sa...

Vilket paradis! Så härligt att höra när någon med känsla för naturen och historien tar hand om ett sådant ställe.
Kram