28 maj 2012

Vitblommande överlevare

Har svårt att slänga gamla plantor. Även om de är aldrig så gamla, vissna, döende eller föråldrade behåller jag de flesta.

Den här vita rhododendron var som ett magert skelett och sattes ner på undantag i skogen nedanför vårt hus. Nu blommar den tacksamt och bekräftar att 'Cunninghams White' är den bästa av de vitblommande rhododendronen.

Rhododendron 'Cunninghams White'

Tidigt på säsongen blommar den, före de flesta andra storblommiga sorter. Den växter mer på bredden än på höjden och behåller sina blad ända ner till marken. Varje enskild blomma är inte så stor och blomsamlingen lite lös. Men det gör inget eftersom den är så blomvillig och äldre buskar fullständigt vräker ut vita blommor!


I motljuset skiner den vackert och träjonets ringlande toppar vecklar ut sig.

Träjon (Dryopteris filix-mas)

Här i dunklet under träden, i skydd av träjonets stora bladstrut föddes för några år sen två små rådjurskid. Då veknade mitt hjärta och jag försöker alltid minnas just det när jag svär över hur de annars förstör i trädgården. "Med naturen" var det, inte mot!


11 kommentarer:

Pia Gustafsson sa...

Sagolikt vackert. Grönt och vitt är sååå snyggt ihop tycker jag. Underbar tid just nu. Kram Pia

Snäckskalsdalen. sa...

Cunnigham hamnade på precis rätt ställe och blev ursnygg! Vilket exemplar.
Agneta kram

blomsterdesign sa...

Jätte fin! Vita blommor är så vackert till allt det gröna i naturen. Det lyser upp så fint! Ja, man ska inte slänga gamla växter. Bäst att spara så många man kan. Kram Therese

Marie Lithén sa...

den hamnade så underbart vackert! Älskar roddisar, men det är slut med det i min trädgård nu skulle jag tro;)

Skogseva sa...

Av någon anledning kan jag inte se dina bilder, men jag kan föreställa mig. Dunkel grönska och vitt är fantastiskt och vitt tillsammans med alla slags ormbunkar är underbart. Väldigt tilltalande extrakrydda med rådjurskiden som föddes i träjonens skugga...
Må så gott.
Eva

Almbacken sa...

Åh, vilken vacker slänt! Din vita rhododendron gör sig verkligen där.

Förstår att du är lite kluven till de underbart söta och rörande odjuren....

Kram,
Maria

Hans i Brännberg sa...

Så fint att din Cunningham trivs så bra på denna plats, i vår trädgård blev den vi hade bara lägre för vart år för att till sist slingra sig på marken som ett lingonris, innan den fick nog och gav upp.
Tur för oss i norr att härdiga sorter kommit in från Finland, de klarar livhanken även här där zon 7 börjar.
Ha det fint.

Laila sa...

Perfekt plats för Cunningham! Vårt ex gläder också med tidig och överdådig blomning. Kan tänka mig flera när vi så småningom utvidgar vår rhododendrondal. Planer saknas inte - men tid!
Ha det gott!/Laila

Anna-Maria sa...

Jag känner igen mig, tyckte att harungarna var så söta i planteringen tills de började mumsa i sig ginsten...

Maria sa...

Så vackert du har det! Och tack för liten Cunningahams-White-skola!

adina sa...

Vi har också en Cunninghams White. Den har glatt oss i flera år med vacker blomning.
Förra året (för 1,5 år sen) på hösten torkade den troligen. Våren såg den brun och trött ut. Vi klippte och pysslade om den tyckte vi. Nu i vinter har tydligen samma sak hänt. Den var helt brun och torr när vinter tältet (säckväv) den vilat under togs bort. Vi tvingades såga bort det mesta. En gren finns kvar för den har tre stora svullna knoppar nu. Men vi ser hur små, små grenar börjar visa sig vid det bortkapade. kanske finns det hopp igen?
Hälsningar - Gunilla

PS. Visste inte att skvattram tillhör rhododendron...