19 januari 2012

Björkbacken i våra hjärtan

Björken har säkert en plats i allas våra hjärtan.


Inget är väl som en björkbacke under våren? Konstnären Oskar Bergman älskade björkar och redan när jag var liten tyckte jag att han målade så vackert!




Att ha en björkbacke med vitsippor om våren är få förunnat och att "skapa" en björkbacke från början är inte gjort i en handvändning.

Björken är ett "pionjärträd" och är bland de första att vandra in på ett hygge eller på ett ställe där jorden är blottad. Precis som granen ratas den av både älg och rådjur och därför är det oftast problemfritt att hålla björk som små träd. När de väl sätter fart växer de fort!


Oftast börjar man kanske med en plätt jord där det redan självsått sig björkplantor och redan efter några år kan man göra en första röjningsrunda så att det blir ca 1 - 2 meter mellan småträden. När stammarna blivit 2 - 3 cm grova kan man stamma upp dem och när kronorna vuxit så att de börjar snudda vid varandra kör man en andra gallring. Att lämna kvar alla kvistar och urgallrade småträd på marken är det bästa man kan göra.  

Vårt eget långsiktiga björkbackeprojekt ser fruktansvärt ut efter röjning men när man vet hur mycket viktig näring som återgår till marken när kvistar och grenar förmultnar, är det lättare att stå ut med det. Och ju mindre bitar man ids klippa ju fortare går nedbrytningen.

En växt som älskar att växa bland förmultnande växtdelar är vitsippan! Den har redan ökat i antal hos oss.


Gulsippan står än så länge i kruka och väntar på att få bli planterad. Den önskar något mer kalkhaltig jord än vitsippan men den är värd att pröva.


När björkarnas löv spruckit ut och sipporna försvunnit för säsongen blir det mörkare och lite fuktigare på marken. Då är det dags för krolliljorna! Tänker mig att de höga spirorna ska vara vackra mot de vita björkstammarna. 

 

Vill man ha effekt på en gång måste man köpa plantor av krollilja men visst går det att så frön! Behövs bara tålamod en sisådär 6 - 8 år! Så lång tid tar de innan de blommar.

   

Men frön får det bli i det här fallet. Första omgångarna är sådda och nu spär jag på med nya frön varje säsong. Och i år blir det vita krolliljefrön också!

Att skapa björkbacke är verkligen ett långsiktigt projekt men trädgård måste få ta tid, särskilt om man vill skapa en naturträdgård och använda sig av det som naturligt kommer upp ur marken!

3 kommentarer:

Inger sa...

En egen björkbacke låter jättehärligt, men det gäller att ha tålamod. När jag läste inlägget såg jag framför mig den vackraste björkbacken jag vet med marken full av vitsippor:)
Om en tid är vi där!
Kram

TrädgårdsPrinsessan sa...

Åh, så vackert med björk och vitsippor! Och så vårigt :-) Ett sånt sammanträffande, lärde mig bara häromdan att det var så långdraget att så frön från krolliljor. Och dessutom verkar det inte helt lätt att få köpa lökar av tex svart krollilja, som var den jag läste om. Men vackra är de, så nog är det värda att vänta på.

Och vilken fantastiskt vacker rabatt i förra inlägget! Så snyggt!

Ha det gott!
Annika

Peter Gaunitz Landskapsdesign sa...

Jo, nog är barndomens björkbacke något att trakta efter som trädgårdsidé. Kul att ni bygger upp det från grunden dessutom. Krolliljor, särsklt vita då, mot björkens näver är ju riktigt tjusigt!