Om blickfång

Känd är Richard Berghs vackra oljemålning från slutet av 1800-talet. Paret på balkongen blickar ut över sjön och bort mot horisonten. En amerikansk trädgårdsskribent använder bilden för att beskriva hur vi svenskar skapar landskap genom vår kärlek till naturen. Detta i hennes inledning av kapitlet om svensk trädgårdskonst – ”Sweden – All Gardens Are Nature”.

På målningen ramas utsikten in av lummig grönska. ”En utsikt blir oftast bättre om den ramas in av befintliga träd” där blicken kan vandra från något helt nära för att sen söka sig bort till ett blickfång i horisonten.

I bland annat Forsmarks gamla engelska park finns vackra blickfång att upptäcka mellan träden. Hur små hus och skulpturer skulle placerades för att besökaren skulle få den rätta upplevelsen planerades säkert i minsta detalj. 

Även i Marabouparken i Sundbyberg är skulpturerna placerade för att ses genom en siktgata. Så effektfullt!

Men blickfång är inte bara något för stora trädgårdar och parker! Det behövs inte många metrar för att man ska få upplevelsen av ett blickfång. Och det går lika bra att praktisera i en hårt tuktad trädgård såväl som i naturträdgården.

Klasespirea (Spirea billardii)

Växter i detta inlägg:

• Klasespirea (Spirea billardii)

Källor:

• Waymark, Janet (2003),  Modern Garden Design innovation since 1900, Thames & Hudson, London

• Rosenholm, Ann-Christin och Dan (2006), Trädgårdsdesign för en vackrare hemträdgård, Albert Bonniers Förlag